Det är som att vara på en balkong fast man är inomhus. Med skjutdörrar från golv till tak längs hela väggen både i vardagsrum och sovrum får man känslan av att kunna klättra direkt ut i trädkronorna. Det är en utsikt som paret Strandelius älskar, och som ger skugga varma sommardagar. Men efter att ha bott mitt i naturen utanför Munkedal i många år, kan de förvisso sakna en riktig balkong.

– Fast de här skjutdörrarna är ju fantastiska, det blir ju lite som en tavla, säger Per-Olof Strandelius.

För 29 år sedan hittade Britt och Per-Olof sitt livs boende i Munkedal, men eftersom Britt fortfarande arbetade med grafisk form i Göteborg, tog det några år innan flytten till Munkedal blev av. Det var en 1600-talsgård i dåligt skick, med underbart läge vid skogens rand och sjön som utsikt. Per-Olof ville nämligen ha plats att bygga en båt, och på gården fanns det ju en stor lada att bygga i. Åren som följde fylldes med totalrenovering, utbyggnader och dessutom möbelsnickerier, eftersom Per-Olof från början är utbildad möbelsnickare.  Att det i slutänden inte blev något båtbygge gjorde ingenting – de hade ju en gammal »Koster«.

– Det var så roligt att hålla på med gården! Allt virke sågades från vår egen skog och varje sten plockades från egen mark. Det var en underbar känsla att få arbeta med händerna och kroppen igen. Dessutom kunde jag ju få plats med alla maskiner som behövdes, minns Per-Olof.

En fantastisk gårdsmiljö växte fram, med en stor damm och nästan parkliknande trädgård. Här fanns utrymme för såväl barn, barnbarn och barnbarnsbarn på besök (paret har varsin dotter – födda samma dag och år!), liksom för stora sammankomster och kalas. När Per-Olof och Britt fyllde 70 år kom 174 gäster från hela världen – bland annat vänner Per-Olof lärt känna efter att ha gått till sjöss i unga år, och dessutom arbetat utomlands i 38 år på olika platser.

För ett par år sedan insåg de dock att de behövde ett mindre och samtidigt mer lättskött boende. De var ju ändå över 86 år. Britt hade en gång i tiden arbetat på apoteket i Lilla Edet och hade vänner här, dessutom bodde både hennes son och dotter i krokarna.

– Jag har en väninna som bor i Lilla Edet och vi tyckte det var så fint där, så vi ställde oss i kö för en lägenhet. Men så fick vi ett erbjudande här på Göteborgsvägen och tyckte den var väldigt fräsch och bra planerad. Visst var det vemodigt att flytta ifrån gården i Munkedal där vi kunde gå rakt ut i naturen, men allting har sin tid, konstaterar Britt.

– Jag ville egentligen flytta till Bahamas, men det fick bli Lilla Edet, lägger Per-Olof till med ett skratt.

Nu har de en rymlig tvåa på 88 kvadrat, med vardagsrum och kök i ett, och ett riktigt stort sovrum med samma typ av skjutfönster från golv till tak även där. Lägenheten är trivsamt inredd, med reseminnen, mycket böcker och möbler som Per-Olof byggt. I sovrummet har de varsitt arbetsbord med datorer, eftersom Britt fortfarande arbetar med grafisk formgivning även om det nu görs hemifrån. Per-Olof i sin tur släktforskar,  och internet gör det betydligt enklare jämfört med när man fick sitta på landsarkivet och gå igenom dokument och mikrofilmer.

– Vi tycker om att ha något att göra, och än så länge så känner vi oss både pigga och friska. Jag älskar att lära mig nya saker, och håller just nu på och sätter mig in i hur man gör e-böcker, fortsätter Britt Strandelius.

Nu när fler och fler människor blir vaccinerade, ser Britt och Per-Olof fram emot att kunna ta upp en annan kär sysselsättning igen, nämligen att resa. De har genom åren bland annat kryssat i Västindien,  Medelhavet och Fjärran Östern, bilat runt i hela USA och besökt vänner i länder som Korea, Venezuela, Colombia, Mexiko, Australien, Kanada och USA – där för övrigt Per-Olofs dotter bor.

– Men vi trivs väldigt bra här i Lilla Edet, där vi har jättenära till allting och enkelt kan ta oss till Göteborg. Dessutom är det så rofyllt att promenera i Strömsparken eller längs älven. Vi trivs med livet, avslutar Britt.