Det rasslar uppe i lindarnas kronor vid Lars Svensgatan. Grenar svajar och andra faller till marken. En motorsåg går igång, och ännu fler grenar kommer farande.
– Åh fy fan, utbrister en boende i området när han ser hur de fyra arboristerna klänger och klättrar som akrobater högt däruppe.
Träden på EdetHus mark måste regelbundet vårdas och beskäras. Dels för att träden ska få mer ljus och vara friska, men mest för att de inte ska utgöra någon fara för människor. Gamla och rötangripna träd kan man faktiskt oftast rädda med beskärning. En beskuren, luftigare trädkrona ger också mindre vindomfång, vilket är säkrare när det blåser rejält. Träd är även viktiga för den biologiska mångfalden, liksom för vårt välmående rent allmänt. Så det finns många skäl att vara rädd om dem. Om detta vet arboristen Camille De Muynck en hel del, och hon är också en av dem som denna gråa novemberdag klänger i lindarnas kronor i centrala Lilla Edet. Hon utbildade sig hemma i Frankrike, och på olika vägar träffade hon en landsman med samma yrke som råkade bo i Sverige. Nu arbetar de tillsammans med två andra arborister i sambon Benoits företag Broussard Arborist AB.
– Vi har mycket kunskap om olika träd, det är väldigt viktigt för vårt arbete, säger hon.
Inte bara kunskap om hur man ska beskära det, utan också för hur man ska kunna arbeta säkert uppe i det. En arborist måste veta vilka grenar man kan använda för att säkra linorna man sitter fast i, och om de kan tänkas vara instabila eller ruttna. Till på köpet ska man kunna hantera både grensåg och motorsåg däruppe.
– Fast det är specialmotorsågar som väger mindre än vanliga. Men visst är det ett jobb som kan vara farligt, man måste vara noggrann och riskmedveten hela tiden. Absolut inte stressa.
Höjden, då? Nja, Camille säger att man vänjer sig. Det måste man. Och hon har alltid gillat att klättra i träd, liksom vara ute i naturen.
– Jag har alltid bott i skogen, även i Frankrike. Skogen är mitt rätta element.
Det svåraste är egentligen att behålla sin fysik och smidighet, för i de här sammanhangen är de en färskvara konstaterar Camille.
– När jag varit mammaledig var det fruktansvärt jobbigt att ta sig upp och klättra, det tog tid att träna upp alla muskler och balansen igen. I det här yrket använder man hela kroppen på ett sätt som man inte gör till vardags.
(Foto nedan: Titta noga i trädkronorna, så ser ni dem!)