På många äldreboenden har både boende och personal mått dåligt av de senaste somrarnas höga temperaturer. Förra året fick två avdelningar på Pilgården komfortkyla, och nu står ytterligare två avdelningar på tur.
– Det har verkligen blivit mycket bättre, säger Anna Christiansen som är undersköterska på avdelning Ängen.
Med ett förändrat klimat får vi räkna med både stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Ventilation hjälper inte när det blir riktigt varmt, och på äldreboenden kan man inte alltid heller följa råden om att ha öppna fönster på nätterna, med tanke på de boendes säkerhet. Äldre personer är också känsligare för värme eftersom de ofta har sämre förmåga att reglera kroppstemperaturen och svårare att känna törst.
Pilgården är ett av de äldreboenden där man upplevt de senaste årens värmeböljor som väldigt påfrestande, både för boende och personal. Även avdelningarna Kullen och Ängen – som är relativt nybyggda – har samma problem. Sommaren 2020 minns undersköterskan Mira Fejzi som ”katastrof”:
– När det var som varmast hade man ofta huvudvärk och svetten bara rann. Då var det dessutom pandemi och vi skulle ha både munskydd och plastkåpa på oss – det kändes som om man knappt kunde andas. Vi hade några fläktar, men det hjälpte inte mycket.
Kollegorna Rebecca Hallqvist och Anna Christiansen håller med, och berättar att de äldre blev väldigt trötta av den kvava luften inomhus.
– Det hjälpte inte heller att öppna altandörrarna, för då blev det bara ännu värre, säger Rebecca Hallqvist.
Både avdelning Kullen och Ängen har dagrum, boenderum och kontor som vetter mot väster där solen gassar under en stor del av dagen. Visserligen har de stora fönstren fått avskärmningar, men det hjälper föga när temperaturerna närmar sig 30 grader.
– Det är ingen bra arbetsmiljö, och för våra äldre blir det direkt farligt eftersom de snabbt kan få vätskebrist, säger Anna Christianson.
Peter Larsson är teknisk förvaltare på EdetHus, och konstaterar att ventilationen i de flesta fastigheter bygger på till- och frånluftsystem, vilket inte är effektivt när det är jättevarmt ute.
– Byggreglerna har inte heller några krav på hur varmt det får vara inomhus. Men klimatet har förändrats, och nu behöver vi tänka på ett helt annat sätt när vi bygger nytt.
När Pilgården för två år sedan skulle få ett nytt värmesystem funderade Peter Larsson om man kunde passa på att göra något åt problemet med inomhusluften vid värmeböljor. Två bergvärmepumpar skulle ersätta den gamla pelletspannan, och med hjälp av energiexperten Willy Ociansson fick det nya systemet flera snillrika funktioner. Till exempel kunde man utnyttja svalkan i berget genom att via en värmeväxlare omvandla den luft som sugs in i byggnaden till komfortkyla under riktigt varma dagar. De nya avdelningarna var först ut, eftersom man där enkelt kunde koppla in systemet även i de boendes rum.
Sommaren 2021 var det nya värmesystemet igång, och på avdelningarna Kullen och Ängen märktes stor skillnad när termometern kröp uppåt.
– När man kom till jobbet kände man att det var svalt och skönt inne, även på de boendes rum. Den här sommaren har det varit några riktigt varma dagar, men det påverkade oss inte alls lika mycket som innan vi hade komfortkyla, säger Anna Christiansson.
De äldre avdelningarna på Pilgården står nu på tur för samma lösning. Gränden har redan fått komfortkyla i de allmänna ytorna, och Dalen väntar på samma sak.
– Däremot blir det svårare att få till det i boenderummen, eftersom vi måste dra nya rör. Det får vi klura lite på, avslutar Peter Larsson.
(Bild nedan: Anna Christiansen, Rebecca Hallqvist och Mira Fejzi jobbar som undersköterskor på Pilgården)