Sanna Immonen har varit intresserad av el sedan hon var liten, men det dröjde till vuxen ålder innan hon tog steget och utbildade sig till elektriker. Nu jobbar hon på EdetHus, med elektrikeransvar för bostäder och industrilokaler.

– Skönt också att jobba på hemmaplan och slippa långa resor.

När hon började på EdetHus för ett par månader sedan, var det fullt ös från dag ett. Eftersom hennes kollega Sebastian Zbikowski varit ensam elektriker på EdetHus ett tag, fanns det en del uppdrag som behövde betas av.

– Men jag har landat nu, känner mig väl mottagen som en i gänget och det är roligt, säger Sanna Immonen som bor i centrala Lilla Edet och nu fått betydligt kortare restid till jobbet. Dessutom är alla uppdrag inom kommunen, vilket hon också uppskattar.

– När jag var ensamstående mamma kunde det verkligen köra ihop sig om något av barnen blev sjuka på dagis eller skola och man var på jobb i  Strömstad, konstaterar hon.

Sannas bonuspappa var bilelektriker, och det var så hon fick upp ögonen för det spännande med el redan som barn. Men det dröjde tills hon var 24 innan hon faktiskt utbildade sig till elektriker.

– Då jobbade jag som bartender och servitris, men skulle bilda familj och då funkade det inte att jobba kvällar och helger som man ju gör i den branschen.

Att utbilda sig var roligt, men när hon väl skulle ut och jobba stötte hon på en hel del motstånd för att hon var kvinna. Sällan från sina elektrikerkollegor, men däremot från andra yrkeskategorier ute på byggen där exempelvis snickare eller målare tycker att de ”kan det här med el”, eller hemma hos privatpersoner. Och de som varit skeptiska, är mestadels män 50+ som undrar om hon är tillräckligt kompetent.

– ”Är du verkligen säker på att du kopplar rätt nu” har varit en vanlig fråga. Jag håller ju en lugn och professionell attityd, men vid något tillfälle har jag varit tvungen att säga ifrån på skarpen och då backade personen ifråga. Visst är det ledsamt att bli ifrågasatt, särskilt för att man redan är utsatt för fördomar för att man är kvinna. Men nu är det lättare, dels eftersom jag blivit mer trygg och säker i min roll. Det är också fler kvinnor som jobbar som elektriker idag än för tio år sen.

Elektrikeryrket är inget man gör med vänsterhanden precis, med tanke på att el är farliga saker. Sanna Immonen har som motto att kunna somna gott om kvällen, och säkerhetstänket sitter i ryggmärgen. Hon dubbelkollar alltid att hon skalat kablarna ordentligt, att allt sitter fast och kopplingarna är korrekt gjorda. Och att inget är strömförande som inte ska vara det. Men att jobbet är utmanande är också det hon gillar:

– Som på Hercules industriområde för ett tag sedan, där säkringar gick titt som tätt. Jag och Sebastian fick ägna oss åt en hel del detektivarbete innan vi upptäckte att det läckte in vatten i markskåpet och man kunde åtgärda felet. Dessutom var det bråttom, eftersom hyresgästerna var utan el.

Vid större arbeten är det skönt att ha en kollega att jobba tillsammans med, samtidigt som Sanna även uppskattar självständigheten i jobbet.

– Jag uppskattar att ha frihet under ansvar, och att få lägga upp dagarna efter mitt eget huvud. Dessutom blir det här jobbet aldrig tråkigt, eftersom det alltid dyker upp nya grejer som måste lösas. Jag trivs med sånt!

 

FAKTA Sanna Immonen:

Ålder: 39 år

Bor: I villa i centrala Lilla Edet

Familj: Sambo och tre barn

Gör på fritiden: ”Jag gillar verkligen att greja hemma och vara i trädgården. Eftersom barnen har crosscyklar och fyrhjulingar får man även pyssla en del med motorer. Dottern håller på med konståkning och ena sonen med hockey, och det tar också mycket tid”.